Kategoriarkiv: Samhälle

Runstenar

På vikingatiden använde man stenar att skriva på. Bokstäverna på den tiden hette runor. När t ex släktingar eller kungar hade dött, reste man en runsten för att hylla dem som dött. De reste runstenarna där många kunde se och beundra dem. Stenarna var oftast målade i svart, vitt eller rött. Runstenarna började användas mellan år 300 och år 1300. Runstenarna användes i hela norden. Den vanligaste runraden döptes till “Futhark”. I första början hade runorna en magisk betydelse, men sedan kom runstavarna. Det finns mer än 4000 runskrifter i Sverige med meddelanden och budskap från år 200 och mer ny tid. Man har hittat ungefär 7000 runskrifter varav hälften består av vikingatida runstenar. Det flesta av runstenarna ristades och restes under 1000-talet. Det vill säga när vikingatiden nästan var slut!  

 

Annonser

Brott och straff

Under varje höst och vår i varje år hålls ett rådslag som kallas “ting”.

Vid tinget samlas fria män.

Där löser man saker, betalde skatt, kunde bli straffad, redde ut konflikter och kunde

komma överens om saker.

Om man gör ett mycket dåligt straff kan man få straffet att dö, men om man gör ett inte lika dåligt brott får man ett inte dödsstraff.

Både män och kvinnor fick vara med.

Lagarna var enkla men hårda.

Brott som hänt om dem som är under 15 betraktas bara som en

olyckshändelse.

Om någon dör skulle ens släkten hämnas.

 

VEM BESTÄMDE

Om du var en pojke räknades du som vuxen när du var 15 år. Då fick man bära vapen och bestämma mycket själv. Men så var det inte om du var flicka. Om du var en kvinna fick du bestämma i huset. Kvinnorna hade nycklarna till kistor, förråd och huset. Om mannen var på vikingafärd eller dog så kunde det vara kvinnan som bestämde på gården.

 

TRÄLAR

Stormän och bönder var fria. Men trälar var ofria. Trälar fick inte bestämma själv, inte ens om deras liv. Ju rikare en bonde eller en storman var desto mer trälar ägde de. Trälar är ett annan ord för slav.

 

BÖNDER

 

De flesta som levde på vikingatiden var bönder. De bestämde om sig själva och om deras slavar de ägde. Men bönderna måste arbeta för kungar och stormän som bestämde.

 

KUNGAR OCH STORMÄN

 

Kungar och stormän bestämde över hela bygden i byn. En rik och mäktig storman kunde ibland kallas för kung. De som blev kallade kung krävde saker av handelsmännen som t.ex ett svärd som en slags slags skatt.

 

GUDAR

 

Alla vikarna trodde att det fanns gudar som bestämde över alla vikingar. När man gjorde nått fel eller något dumt så trodde vikingarna att man kunde bli  bestraffad av någon utav gudarna.

Döden

Många människor var asatroende under vikingatiden. De offrade och blotade till gudar som Oden, Tor och Frej, som styrde över människornas liv. Enligt asatron fortsatte livet efter döden i Hel eller Valhall. Där levde de på samma sätt som i människornas värld. Men det var bara de som stupat i strid som kom till Valhall, gudarnas boning. När människorna dött brändes de på bål tillsammans med gravgåvor och den mat och dryck som kunde bSkylt-5-1

I gravarna påträffades en stor mängd krampor, spikar och nitar från båtar, kistor eller skrin. Kanske lades den döde i en båt tillsammans med hästen och de nödvändiga redskapen. Man visste aldrig vad som kunde komma till nytta i nästa liv, såväl i gravhögens dödshus som i Hel eller Valhall. Samtida skriftliga källor vittnar om att begravningsceremonin var en hyllning med inslag av offerriter, dryckesslag och våldsamma utlevelser. Fynd av bålrester, brända människoben, förstörda föremål och obrända djurben bekräftar den historiska sanningshalten.ehövas på färden. 

När man uppförde en grav röjdes först marken. I mitten lades resterna av likbålet med brända ben och gravgåvor. Över det lades en hög av jord med mycket sten i. Ofta placerades en kantring av sten runt graven. I flera av gravhögarna har man också hittat sekundärgravar, gravsättningar gjorda senare. Bland gravgåvorna finns vackra saker som skulle visa den dödes anseende och ställning. Särskilt de praktfulla svärden i gravarna här på Sollerön vittnar om en bygd i välstånd.

Runstenar

RUNSTENAR

På vikingatiden använde man stenar att skriva på. Bokstäverna på den tiden hette runor. När t ex släktingar eller kungar hade dött, reste man en runsten för att hylla dem som dött. De reste runstenarna där många kunde se och beundra dem. Stenarna var oftast målade i svart, vitt eller rött. Runstenarna började användas mellan år 300 och år 1300. Runstenarna användes i hela norden. Den vanligaste runraden döptes till “Futhark”. I första början hade runorna en magisk betydelse, men sedan kom runstavarna. Det finns mer än 4000 runskrifter i Sverige med meddelanden och budskap från år 200 och mer ny tid. Man har hittat ungefär 7000 runskrifter varav hälften består av vikingatida runstenar. Det flesta av runstenarna ristades och restes under 1000-talet. Det vill säga när vikingatiden nästan var slut! 

Av: Astrid Orrby

KRIG UTOMLANDS

Runt år 786-793 så var det en attack i Dorchester i England faktiskt den äldsta kända attacken. Det var tre krigsskepp som attackera en hamn. 845 attacken mot hamburg en stor vikingaflotta angrep hamburg och brände upp staden,klostret och kyrkan.   Vikingatiden är mest känt för det som brukar kallas för vikingatåg. Med vikingatåg menar man dom resor som vikingarna gjort  Resorna var många och ibland för att köpa och sälja saker. Ibland för att upptäcka och hitta nya länder där man kunde bo och leva. Men det var också för att stjäla, röva och plundra.

Snorre Sturlasson

Hej och välkommen till mitt text jag hade tänkt att vilja berätta om Snorre Sturlasson. Han levde på Island under 1200-talet. Han reste runt mycket runt i Skandinavien och skrev texter om vikingarna. Snorre var en läskunnig person och han var även kristen. Snorres edda är en känd text som han har skrivit. Den handlar om vikingarnas gudar och visdomsord. Hans böcker är väldigt vackra texten är skriven för hand och sidorna är gjorda av kalvskinn. Under 1600-talet översattes edda berättelsen från isländska till latin.